Olika uppfattningar om människans förhållande till naturen kolliderar när det andra årtusendet går mot sitt slut. En tro betonar att en utmärkande egenskap hos människor – förnuftet – gör det möjligt för dem att omforma och behärska naturen. En annan insisterar på att naturen inte är så plastisk, därför måste människan anpassa sig till naturen och göra utvecklingen hållbar eller till och med begränsa tillväxten. Socialekologi hävdar att miljöproblem är ett resultat av institutionella hierarkier och föreslår decentraliserade institutioner och egalitär etik. Enligt djupekologin har sådana problem sitt ursprung i kulturer som antar att endast människor är värda, vilket betonar naturens egenvärde. Feminister slits mellan värderingar som bygger på jämställdhet mellan män och kvinnor och ekofeministiska värderingar som postulerar att kvinnor till sin natur är närmare naturen än män. Rationality and Nature granskar kritiskt dessa motstridiga kulturella tendenser. Slöseri har varit det bortglömda elementet i den politiska ekonomin. Det västerländska samhället har sofistikerade metoder för ekonomisk redovisning men gör lite för att redogöra för förlusterna – ekonomiska och mänskliga – av slöseri. Raymond Murphy lägger i denna bok fram en teori om miljöskuld som en källa till kapitalackumulation. Han utvecklar en modell för miljöklasser som hjälper oss att förstå den politiska och ekonomiska grunden för konflikter om miljön. Miljöförstöring skedde inte i någon större skala förrän vetenskap och tillämpad vetenskap utvecklades. Är de ansvariga för det och kan de omorienteras mot ett mer symbiotiskt förhållande till naturen? Andra sätt att skapa ett symbiotiskt förhållande utforskas också i denna bok: tvång, ekologiska värden, ekologisk erfarenhet och ekologisk kunskap. Språk: Engelska